Denna månad dog min morfar, hela förra året hade varit jobbigt, men nu blev allt ännu jobbigare. Jag försökte dölja hur jag kände så mycket som möjligt både på bloggen och i verkligheten. Morfar är den människa som betydit mest för mig, Jag kommer aldrig riktigt kunna sätta ord på vad som hände med mig när han dog, eller beskriva hur mycket jag älskar och saknar honom. Jag är så glad att jag fick chansen och lära känna denna omtänksamma genom goda människa, och är så tacksam för alla minnen, men att missta honom var det jobbigaste i hela mitt liv och det gör fortfarande väldigt ont, vilket det alltid kommer göra. 

 

Åkte till Stockholm med Ida för att bland annat hälsa på Sara